Barnen Bellham

Här lägger vi upp bilder och korta historier ur Olivers, Emilias och Elliots liv.

Werribee zoo

January 06, 2018Annika Bellham

Nu när Oliver mår bättre kan vi hitta på lite mer och i torsdags åkte vi till Werribee zoo. Det var perfekt väder med ca 25 grader och lite vind. Sue och hennes barnbarn Christy följde med. Tur att Sue har en stor bil med möjlighet att fälla upp två extra säten. Vi har med oss Emilias bilstol från Sverige och så har Kia ordnat en bilstol till Oliver att ha medan vi är här. Han tycker väldigt mycket om att sitta framåtvänd här så det kan bli en utmaning att få honom att acceptera att vara bakåtvänd igen när vi kommer hem 😬

Werribee zoo består av både "vanliga" zooinhägnader men också enorma ytor där djuren får springa "fritt". För att se djuren där åker man med en safaribuss runt och tittar. Vi fick se allt från kameler, antiloper, giraffer och noshörningar på nära håll. Oliver älskade det medan Emilia sov sig genom hela bussturen 😁

Vi hade lunch med oss och åt lite mackor i skuggan innan vi gick vidare och tittade på det övriga zoot. Det fanns en liten vattenpark där barnen kunde leka medan föräldrarna fikade. Werribee zoo var väldigt familjevänligt och i slutet fanns en stor lekplats där vi kunde leka av oss den sista energin innan hemresan. På söndag ska vi till Melbourne zoo, hoppas det är lika bra!

Vi är alla väldigt trötta på kvällarna och sover ofta vid 22 allihopa!

Svenska vänner

January 05, 2018Annika Bellham

På tisdagen mådde Oliver tillräckligt bra för att åka och hälsa på hos Carin och Alham, våra svenska vänner som bor i Melbourne. Vi skulle ha firat nyår med dem men nu fick vi hälsa på ett par dagar senare istället. Oliver var glad igen och lekte med deras två döttrar Emily och Astrid. De hoppade studsmatta i trädgården och lekte fint ihop med flickornas alla leksaker. Vi promenerade i området och köpte den största glass Oliver nånsin ätit. På kvällen gjorde vi pizza och satt sedan och snackade en stund efter att alla barn somnat. Nästa dag tog vi en ny promenad och inspekterade stranden. Det var lite "kallt" så vi hade inte badkläder med oss men passade på att bada fötterna lite.

På vägen tillbaka köpte vi med oss sushirullar, vilket visade sig vara en hit hos Oliver.

När vi kom tillbaka hem till Mark och Sue's så kom deras döttrar Kia och Tamara med sina familjer för att fira Sue's födelsedag. En väldigt trevlig kväll! Emilia har totalcharmat alla och sitter glatt och myser i de olika famnarna.

Tuff start

January 05, 2018Annika Bellham

De första dagarna i Australien blev inte riktigt som vi tänkt. Oliver var ovanligt gnällig och vi trodde först det berodde på tidsskillnaden, men framåt kvällen första dagen märkte vi att Olivers händer var svullna och rödprickig. Han klagade över att hans tunga gjorde ont och vid kontroll såg vi att han hade små små blåsor på tungan. Då även hans fötter var prickiga misstänkte vi höstblåsor. Han började bli febervarm så han fick en Alvedon och så gick vi och la oss i väntan på att prickarna skulle utvecklas till blåsor. Nästa dag var det dock inga blåsor men prickarna hade spridit sig till i stort sett hela hans kropp. Hans händer kliade och hans läppar och huden runt munnen började spricka av torrhet. Vi funderade på mässling men då han är vaccinerad mot det så verkade det inte särskilt troligt.

Framåt eftermiddagen var han fortsatt trött och hängig och så fort effekten av Alvedonen avtog så återkom febern. Tillslut tog vi beslutet att uppsöka läkare då vi inte visste vad som var fel. Det visade sig att han hade scharlakansfeber. Vi fick utskrivet penicillin som han ska ta i 10 dagar.

Sakta men säkert började penicillinet verka och han började må bättre. Vi fick dock ställa in våra nyårsplaner då scharlakansfebern är smittsam i 48h efter att penicillinkuren påbörjats. Så istället för att träffa vänner tog vi det lugnt hemma och gick till en närbelägen lekplats för att leka av oss lite. På kvällen åt vi middag med Mark och Sue och vid kvart över 10 sov vi allihopa 😊 vi vaknade till av raketerna men somnade snabbt om igen.

Syns inte så bra på bild men hand och arm är väldigt prickiga och svullna.

Somnade i väntan på att få komma in till doktorn.

Det stora äventyret - Australien

December 28, 2017Annika Bellham

Efter mycket längtan och väntan har vi nu påbörjat vår resa till Australien! Vi hade kanske inte de bästa förutsättningarna med 2 förkylda barn samt Emilias 40 graders feber under de tre sista dygnen i Sverige, men fulla av hopp gav vi oss iväg till Kastrup. Väskorna var sprängfyllda och humöret på topp. Framför oss hade vi en 26h resa och Oliver såg verkligen fram emot att flyga. Första etappen var mellan Köpenhamn och Amsterdam. Resan var kort och gick smidigt. Oron för barnens öron visade sig vara obefogad och de verkade oberörda av höjdskillnaden. Philip och Oliver satt och gäspade under tiden vi lyfte medan Emilia ammade för att tryckutjämna.

Vi hade en kort mellanlandning i Amsterdam och kunde gå direkt till vårt nästa flyg som skulle ta oss till Abu Dabi. Vi fick bra platser i mittenraden med en babykorg att fästa på väggen till Emilia. Hon sov bara i den i korta stunder men kombinerat med våra famnar blev det ändå ett antal timmars sömn för lillsessan. Oliver var vaken de tre första timmarna (väldigt glad och fascinerad över den häftiga skärmen som man fällde ut från sätet) och sov sedan de tre sista. I Abu Dabi hade vi tre timmar att slå ihjäl så vi åt crêpes med jordgubbar och banan och hittade en inomhuslekplats till Olivers stora glädje.

Nästa flyg var den stora prövningen, 13h i luften! Återigen fick vi kanonplatser längst fram med babykorg till Emilia och massor av benutrymme framför oss. Oliver sov de första timmarna, kollade lite på paddan och sov sedan de sista timmarna igen. Emilia var lite mer svårunderhållen och skickades mellan våra knä där hon varierade mellan att hoppa, skruva på sig och sova. Det hela gick dock över förväntan och kvart i 5 på morgonen, 30min före utsatt tid, landade vi äntligen på Melbourne flygplats. Det gick snabbt att komma genom passkontrollen men sedan fastnade vi i väntan på väskorna. Vi fick snabbt vagnen och 2 av våra 3 väskor. Den tredje dök aldrig upp och nu hoppas vi att de ska ringa och komma och lämna den så snart som möjligt. Sån tur var så var det mest presenter, skor och schampo i dem förlorade väskan så vi har åtminstone de flesta av våra kläder.